Säkra din digitala värld - Programvarulicenserings- och aktiveringsguide

De flesta företag under 21-talet använder modern programvara eller applikationer för att göra sitt arbete enklare. De underlättar deras förmåga att hantera företagets verksamhet och kommunicera med grupper eller kunder på ett metodiskt och ekonomiskt sätt.

Som företagare kan du även använda premiumlösningar för att säkerställa ökade resurser och säkerhet. Det är nödvändigt att erhålla auktorisering innan du laddar ner, installerar eller uppgraderar betald programvara. Det är då en mjukvarulicens krävs.

Det finns flera typer av mjukvarulicenser på marknaden. Så i den här artikeln kommer vi att förstå innebörden av mjukvarulicenser, deras typer, deras betydelse och hur de kan skydda ett företags digitala tillgångar från cyberbrottslingar.

Låt oss börja.

Vad är en mjukvarulicens?

En mjukvarulicens är ett juridiskt verkställbart kontrakt som specificerar användningen och distributionsparametrarna för programvaran. Manualen fastställer användarrättigheter och säkerställer efterlevnad av upphovsrättslagar för både mjukvaruutvecklare och användare.

Det här dokumentet beskriver de exakta tillstånd som ges till användare, vilket säkerställer att användningen av deras program inte gör intrång i upphovsrätten. Den definierar också varje persons roller och ger exakta instruktioner för korrekt användning av programmet.

En mjukvarulicens innehåller villkor som tar upp flera ämnen, inklusive garantier, friskrivningar, tillåten användning och ansvarsbegränsningar. Detta är en detaljerad färdplan som informerar utvecklare och användare vad de kan och inte kan göra med programmet. Enligt en rapport, kommer marknaden för mjukvarulicenser att växa avsevärt och överstiga 5 miljarder euro år 2030.

5 väsentliga faktorer för programvarulicensiering

Vikten av mjukvarulicenser kan förstås av följande skäl:

Juridiskt skydd – Alla programvarulicenser anger kriterier och begränsningar för användning av programmet, samt rättigheter och skyldigheter för användare och utvecklare. De förhindrar olaglig användning, distribution och modifiering av programmet samtidigt som de skyddar upphovsmannens immateriella rättigheter.
Garantie och ansvar – Garantifriskrivningar och ansvarsbegränsningar är vanliga i alla typer av programvarulicenser. De indikerar tydligt att programmet tillhandahålls "i befintligt skick" och att skaparen inte kan hållas ansvarig för eventuella skador kopplade till dess användning.
Efterlevnad och ansvarighet – Användare och organisationer kan säkerställa att de följer lagen och etiska standarder genom att följa programvarulicensvillkoren. Detta stärker dem och hjälper dem att undvika juridiska problem som uppstår från ogodkänd användning eller distribution av programvara.
Långsiktigt sparande – Att köpa licenser har en förskottskostnad. Men det sparar ofta pengar i det långa loppet eftersom det undviker att behöva hantera juridiska konsekvenser, återställning av säkerhetssårbarheter eller mjukvaruinstabilitet som kan minska produktiviteten.
tekniskt bistånd – Licensierad programvara levereras vanligtvis med teknisk support och kundservice, vilket minskar stilleståndstid och felsökning. Verksamhetseffektiviteten kan ökas avsevärt.

Programvarulicenser har en direkt relation med mjukvaruföretag och användare. Låt oss nu se hur en mjukvarulicens skyddar både utvecklaren och användaren.

Utvecklarskydd

Baserat på upphovsrättsregler skyddar de utvecklarnas affärshemligheter och immateriella rättigheter.
De begränsar användningen av täckt programvarukod av tredje part.
De begränsar säljarens ansvar.

Användarskydd

De anger användningar av programvarukod som användare inte får skapa.
De anger hur användare måste följa programvarulicensavtal, försvara sig mot anklagelser om intrång och minimera sitt juridiska ansvar.
De hjälper användare att upprätthålla en gynnsam relation med programvaruleverantörer och utvecklare.
De gör detta genom att definiera det exakta antalet licenser som en organisation behöver, vilket hjälper till att undvika överbetalningar.

Förstå programvarulicenstyper

Det finns huvudsakligen tre huvudkategorier av mjukvarulicenser. Låt oss förstå var och en av dem i detalj.

public domain
Öppen källa
Ägare

1. Public Domain License

En typ av allmän egendomslicens är symbolen för frihet i mjukvaruindustrin. Programvara som är allmän egendom är i princip fri från upphovsrättsliga begränsningar.

Det finns flera tekniker för att få denna status:

Förfallna upphovsrätter – Programvara som tidigare var upphovsrättsskyddad kan sluta överskrida dess skyddstid, vilket varierar beroende på jurisdiktion. När denna skyddsperiod löper ut går programmet in i det offentliga området och kan användas, modifieras och distribueras utan begränsning av vem som helst.
Ej berättigad till upphovsrättsskydd – Viss programvara kanske inte är berättigad till upphovsrättsskydd på grund av dess natur. Till exempel kan innehåll som inte uppfyller nivån för skapande av upphovsrättslagen eller som inte är original inte skyddas. Dessa verk anses alltså från början vara allmän egendom.
Avsiktlig hängivenhet – En skapare kan medvetet överföra sin skapelse till det offentliga genom att avsäga sig de rättigheter som skyddas av upphovsrätten. Ett sätt att uppnå detta är att använda en Creative Commons Zero (CC0)-licens som avsäger sig allt upphovsrättsskydd och tillåter obegränsad användning, modifiering och distribution.

Frånvaron av upphovsrättsbegränsningar ger användarna oöverträffad kraft:

Rätt att ändra
Frihet att dela och distribuera
Kommersiellt utnyttjande

Programvara för offentlig egendom främjar kreativitet och samarbete genom att tillhandahålla en miljö som främjar tekniska framsteg och kreativa undersökningar utan de typiska begränsningar som upphovsrättslagar ställer.

2. Licens för öppen källkod

Open-Source-licensen tillåter användare att visa, ändra och dela källkoden för en applikation utan att behöva uttryckligt tillstånd från skaparen. De kommer dock med vissa begränsningar och regler, vilket avlivar myten om att öppen källkod innebär obegränsad användning.

Fria mjukvarulicenser är inte obegränsade, även om du kan ändra koden. De är beroende av efterlevnad av villkoren som ställts upp av den ursprungliga skaparen av programvaran, som äger upphovsrätten. Användare är enligt lag skyldiga att följa villkoren som anges i den specifika friprogramvarulicens som är kopplad till programmet.

Brott mot dessa licensbegränsningar kan leda till stränga påföljder, inklusive möjligheten till betydande ekonomiska böter i rättstvister. Företag som ignorerar eller bryter mot dessa avtal står inför kostsamma juridiska kostnader, vilket kan resultera i skadestånd värda miljoner.

Det finns flera gratis programvarulicenser, var och en med unika juridiska egenskaper.

Typer av gratis licenser

Tillåtande licenser

Liksom offentliga licenser kan tillåtande gratislicenser ha ytterligare begränsningar för hur programmet ändras eller distribueras efter köp. Programskapare kan behålla ägandet av sin immateriella egendom samtidigt som de har visst inflytande över hur programmet används, genom tillåtande licensiering. Denna metod stöder fri mjukvarufilosofi och tillåter ofta obegränsad delning av programvara.

En tillåten licens ger användarna stor flexibilitet. De kan använda programmet och till och med bygga proprietär kod för att förvandla det till programmering med stängd källkod.

Ett väsentligt villkor kvarstår dock: den ursprungliga skaparen eller författaren till koden måste krediteras.

Dessa licenser innehåller vanligtvis en ansvarsfriskrivning som befriar den ursprungliga skaparen från allt ansvar för ändringar som gjorts av efterföljande användare.

Olika ändamål och medel för verkställighet listas i ett antal välkända tillåtande fria licenser:

Apache 2.0-licens
MIT-licens
ISC-licens

Stark copyleft aka restriktiv

Restriktiva licenser, ibland kallade "copyleft", är väsentliga för filosofin om "fri mjukvarurörelse". De ger slutanvändarna följande fyra grundläggande friheter: möjligheten att distribuera, visa, modifiera och komma åt källkoden för programvaran.

Men för att upprätthålla kontinuiteten i de friheter som författaren önskar, är denna distribution villkorad och kräver att alla modifierade versioner distribueras under samma licens som originalet.

Copyleft-licenser hindrar inte utvecklingen av kommersiell programvara, till skillnad från deras begränsning. Deras mål är snarare att förhindra utvecklingen av proprietär programvara. Dessutom, till skillnad från copyleft-projekt, kan tillåten licensierad kod inte bäddas in. Därför är en copyleft-licens i allmänhet det rekommenderade alternativet för personer som stödjer idealen för fri mjukvarurörelse.

Några av de mest anmärkningsvärda robusta copyleft-licenserna inkluderar

GNU General Public License v2.0 (GPL 2.0)
GNU Affero General Public License (AGPL)

Svag copyleft

Licenser med svaga vänsterkopior tillåter inkorporering i proprietär programvara samtidigt som man uppnår en balans med principerna för fri programvara. De säkerställer att väsentliga funktioner i programvara med öppen källkod förblir tillgängliga och delbara, samtidigt som de tillåter justeringar och integration i privata lösningar inom specifika riktlinjer.

Här är några lösa licenser för vänsterkopia som ofta används:

LGPL 3.0 (GNU Lesser General Public v3)
Eclipse Public License 1.0 (EPL 1.0)
3-klausul BSD-licens
Mozilla Public License v2.0 (MPL 2.0)
CDDL 1.0 (Common Development and Distribution License 1.0)

3. Proprietära licenser

En proprietär licens är en typ av mjukvarulicens som tillåter företag att skydda sin programvara som immateriell egendom. Licensen skyddar ägandet och hanteringen av källkoden inom företaget som skapade programmet, till skillnad från gratislicenser som erbjuder större friheter.

Ägare av proprietär programvara använder upphovsrättsskydd för att förhindra användare från att kopiera, modifiera eller distribuera sina produkter. Genom att upprätthålla exklusiv kontroll över koden, funktionaliteten och användningen av programmet garanterar denna kontroll företagets rättigheter.

När användarna använder proprietär programvara måste användarna följa villkoren i produktens slutanvändarlicensavtal (EULA), ett juridiskt verkställbart avtal. I allmänhet är det förbjudet att ändra villkoren i denna programvarulicens.

Proprietära licenser ger företag fullständig kontroll och säkerhet över sin programvara, vilket säkerställer att användningen är helt kompatibel med de angivna villkoren.

Här är några av företagens vanligast använda licenser:

Evig mjukvarulicens
Programvarulicens för prenumeration
Namngiven användarlicens
Samtidig användarlicens
Enhetslicens
Nätverk/flytande licenser
Förbruknings-/mätningsbaserad licensiering

Innan du integrerar en programvarulicens är det dock viktigt att ha ett kodsigneringscertifikat. Det låter dig verifiera identiteten för en utvecklare eller utgivare. Den informerar användaren om att programvaran eller applikationen är autentisk och inte har modifierats sedan den första signaturen. Utvecklare kan säkerställa integriteten och äktheten för sina applikationer genom att använda ett kodsigneringscertifikat från CheapSSLShop för att digitalt signera sin programvara, skript eller körbara filer.

När du installerar kod från en okänd utgivare varnas användarna av deras brandvägg eller antivirusprogram. Denna kod indikerar att programvaran har ändrats sedan signeringsproceduren eller att den kommer från en skadlig källa. Företag förlitar sig på ett billigt kodsigneringscertifikat för att skydda sina digitala tillgångar från hackare.

Hur hjälper programvarulicenshantering att säkra digitala tillgångar?

Användare kan medvetet ägna sig åt piratkopiering av innehåll genom att ignorera licenskraven för innehavare av digitala tillgångar eller genom att inte helt förstå de rättigheter som är knutna till digitala tillgångar. Detta kan ofta leda till oavsiktligt utnyttjande av dessa rättigheter.

Det är därför det är viktigt att kontrollera och begränsa åtkomsten till alla tekniska gateways som tillåter användare att skriva ut, dela, ändra och spara skyddade digitala tillgångar och filer. Detta är att föredra framför att informera användarna om deras immateriella rättigheter och begränsningar.

Digital mjukvarulicens och innehållsägande möjliggör granulär kontroll av användarbeteenden. De kan definiera vilka åtgärder som är tillåtna och begränsa dem för att följa upphovsrätts- eller licenskrav. Här är några exempel:

Programvarulicensieringssystem kan blockera skärmdumpsfunktioner och skyddar känsligt innehåll.
Ta bort inneboende webbläsare och systemfunktioner som kan användas för att illegalt kopiera eller fånga innehåll (som textval och kopieringsfunktioner och alternativet "Spara som" från högerklicksmenyn).
Genom mjukvarulicenshanteringssystemet kan innehållsägare begränsa åtkomsten till sina digitala tillgångar baserat på IP-adress, land eller enhetstyp, och därigenom begränsa publiken som kan komma åt kontaktkällor.
genom att införa gränser för bots som kan användas för att automatiskt skanna och stjäla material från webbplatser.

Bästa metoder för användarskydd av digitala tillgångar

Här är några av de bästa sätten som en användare kan skydda sina digitala tillgångar på:

Fullständig och omfattande förståelse för digitala tillgångar. Dessa inkluderar webbplatser, närvaro på sociala medier, kunddata, egna affärsprocesser, foton, videor, applikationer och immateriella rättigheter.
Nästa steg är att etablera ägande och värdering av dessa tillgångar med hjälp av ett mjukvarulicenshanteringssystem.
Detta är ett grundläggande steg där det är viktigt att begränsa åtkomsten till digitala tillgångar och system till endast auktoriserade personer. Detta hjälper till att minska risken för förlust och stöld.
Använd sekretessavtal (NDA) som hjälper till att skydda digitala tillgångar från tredje part.
Se till att använda varumärken så att ingen kan upphovsrätta företagets domännamn. Det är dock viktigt att ett företags webbplats har en säker krypterad anslutning. En användare kan säkra webbplatsen med ett premium SSL-certifikat och skydda företagets webbplatsdomän från nyfikna ögon.
Använd företagsapplikationer, inklusive tvåfaktorsautentisering, som ger säkert skydd mot hackare. Se dessutom till att använda en säker Wi-Fi-anslutning.
Ha en pålitlig backupplan som kan skydda företagets digitala tillgångar när det behövs.

Slutsats

Att välja den bästa mjukvarulicensmodellen kräver mycket forskning om din långsiktiga plan. Du bör överväga dina behov, ekonomiska krav och säkerhetskrav och hur du planerar att använda programvaran. Men uppgiften slutar inte där när du väl har valt en licensmodell.

Du måste hålla reda på programvaran även efter att licenserna har utfärdats. Detta säkerställer inte bara att du får betalt för programvaran, utan samlar också in data som kan hjälpa dig att förbättra din produkt och öka försäljningen.

Säkra din digitala värld – Programvarulicenserings- och aktiveringsguide

Vad är en mjukvarulicens?